söndag 7 februari 2010

Fint under det fina.

Utav de bloggar i Sverige som jag brukar kolla i så finns det ett par som jag tycker är riktigt mysiga. Det som gör att jag gillar en person är när personen i fråga vågar vara äkta, inte spela ett spel, inte ljuga och inte dölja att hon/han är barnslig, man ska inte dölja den man är, för då är man inte längre den som man en gång var.

Foki är inte bara en av de absolut sötaste bloggerskorna i Sverige utan även den som ibland kan lägga in ett uns av mänsklighet i sina inlägg, detta händer inte alltid, men idag gjorde hon det. Här blir det ett citat ifrån hennes blogg.
Jag läste just en artikel om en 13 årig tjej vid namn Zara Hartshorn. Hon är drabbad av en mycket ovanlig sjukdom som gör att huden åldras i förtid. Hon ärvde sjukdomen från sin Mamma, och det finns tyvärr inget botemedel.. Sjukdomen är inte dödlig, men den gör så att 13 åriga Zara ser ut som en 50 åring.

Väldigt synd om den tjejen. Hennes situation gör att mina egna och andra människors vardagsproblem framstår som betydelselösa småsaker i jämförelse.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=3SZ8MVvoBDw&feature=player_embedded]

Detta är ett sådant inlägg som man inte ser varje dag i pop-bloggarna. de flesta skriver om ytliga saker, småsaker som inte betyder något, som ingen bryr sig om.

Tänk på detta nästa gång du ser något på dig själv som du inte är nöjd med.

Var den du är, se ut som du gör, lev som du lär.

Foki, 10 poäng till dig.

Kommentatorn

Jag fick ett smeknamn utav en av mina lärare när jag gick i skolan: ”Kommentatorn” – Jag antar att det var bara för att jag alltid kommenterade allt och alla, fortsatte med detta när jag slutade i skolan och även i arbetsliv och med vänner.

Har fått massa kritik för just detta, både positiv och negativ.

Givetvis så älskar jag ju det för att då är det ju något som fastnar hos folk, något som gör att folk minns en.

Nu är det ju givetvis så att jag inte vill vara elak emot folk och fä, men i vissa fall så går det inte att vara det.

Detta första inlägg kommer att handla om utseende och fixering kring detta, kommer dock inte att skriva så mycket, men detta är ett återkommande ämne.

Här är några exempel, inte mina egna åsikter dock.

Du är ful om:

  • Dina lår går ”ihop” , alltså om man inte kan köra en gurka mellan låren på dig.
  • Din rumpa dallrar.
  • Du inte använder photoshop på bilder du lägger ut där du har retuscherat ditt ansikte, ben, mage och satt fokus på dina bröst.

Jag blir lite sur på sådana kommentarer, man måste alltså vara smal, vältränad och kunnig inom data för att inte vara ful. Hur hänger det ihop?

Det finns ju vissa ”underbara” människor som enbart verkar leva för att se ner på andra och hela tiden glorifiera sig själv, en av dem heter Alexandra men kallas för det ”Kissie”, detta är ju då väldigt unikt, att hitta på ett sådant fint namn, det går ju inte alls att räkna ut tanken bakom namnet,

Kissie hon driver ju en utav Sveriges största bloggar, då borde hon ju ha ett koncept och skriva något vettigt, kanske skriva om hur svårt människorna har det i Haiti, eller om något intresse hon har. Okay, jag måste erkänna en sak, jag skrev nog lite fel nu, hon ”pratar” ju väldigt mycket om det enda intresse hon har, sig själv.

Nu skriver hon väldigt mycket om bröst, hur fina de är, hur mycket de kostade och att hon ska titta på tv och även då kunna lägga in en lite bröstkommentar.
Just det ja, hon skriver även om hur mycket pengar som spenderas på diverse saker, bland annat en jättedyr ”Cesar sallad” som var väldigt god, priset skrev hon dock inte ut, jag kollade upp det lite för skoj skull och såg att den kostade 79:- vilket är standard för en lunch på stan, på vissa ställen kostar det 10 kronor mer och på andra 10 kronor mindre.

Det är väldigt enkelt att säga till sina läsare att man spenderar si och så mycket pengar på sina inköp, om man vill imponera på dem. En annan sak är ju att tala sanning.

Ljug så mycket du bara kan, retuschera allt som inte ser perfekt ut och prata illa om de ”små” så kommer du bli bäst.